Hos personer med Friedreichs Ataxi produceras för lite av proteinet frataxinp.g.a en medfödd genetisk defekt i en gen. I början av denna gen har enupprepning/repetition uppstått som vilket gör att genen inte uttrycker sig på rätt sätt. 2006 presenterade en grupp forskare från Scipps Research Institue i Kalifornien, USA ledda av professor Joel M. Gottesfeld en rapport där man gjort försök med något som kallas HDAC-hämmare. Eftersom jag saknar medicinsk utbildning är detta min ungefärliga tolkning av vad HDAC-hämmare är. Kromatin är ett nätverk i den vilande cellen bestående av DNA och proteiner, främst histoner. DNA-spiralen är upplindad kring kromatients histoner. När en gen ska läsas av för att producera det protein genen beskriver, så släpper kromatinet taget om den genens DNA så att den vecklas ut och kan läsas. Detta styrs av proteinet histon. Vid vissa repetitionsfel i generna så verkar det som att genen tystats, regleringen med histoner fungerar inte och kromatinet håller kvar greppen om genens DNA så att detta inte läses av eller att detta åtminstone fungerar sämre. Resultatet blir för lite av ett visst protein. I det här fallet Frataxin. Histoner är alltså viktiga för genens möjligheter att uttrycka sig. Dr. Gottesfelds tanke var att kanske upprepningen i FA-genens DNA får cellen att stänga av genen med hjälp av histoner (deacetylering), i något slag försvar. Därmed kanske det vore möjligt att aktivera genen att hitta en lämplig s.k. HDAC-hämmare.

HDAC-hämmare för att reglera geners sätt att uttrycka sig var redan känt och det fanns redan läkemedel baserade på detta för andra sjukdomar. Det dr. Gottesfelds och hans kollegor gjorde var att man testade befintliga HDAC-hämmare på celler från personer med FA för att se om någon av dessa kunde höja halten frataxin och man fann en sådan. Utifrån den utvecklade man ett 20-tal nya varianter och testade igen deras förmåga att aktivera FA-genen. Man konstaterade att de varianter som fungerade bäst kunde öka produktionen av frataxin upp till nivåer, och till och med högre, än vad man finner hos friska anlagsbärare. Om man lyckades tillverka ett läkemedel av dessa HDAC-hämmare borde man alltså kunna stoppa sjukdomsförloppet hos personer med FA. Man började samma år att testa dessa HDAC-hämmare på möss som avlats fram med FA-liknande symptom. En stor risk med den här typen av läkemedel är givetvis att man aktiverar andra gener än de man tänkt sig och att man då får oönskade farliga effekter. De första försöken på möss visade sig gå väldigt bra. Giftigheten var relativt låg och man kunde konstatera att halten frataxin ökade i både hjärt- och nervceller hos mössen.

I april 2007 köpte den amerikanska läkemedelstillverkaren Repligen Corporation rättigheterna att vidareutveckla dessa HDAC-hämmare av Scipps Research Institue. Repligen har sedan dess jobbat vidare på att ta fram effektivare varianter som ger mindre biverkningar. Repligen förutspådde att man under år 2009 skulle kunna påbörja en s.k. fas I klinisk studie av HDAC-hämmaren på friska frivilliga. Tidplanen höll inte. I Början av 2010 levererade Repligen en kvartalsrapport i vilken man säger att man genomfört två giftighetsanalyser som amerikanska läkemedelsverket, FDA, kräver och har påbörjat tillverkning av läkemedel för användning i en klinisk studie. Man har för avsikt att ansöka om tillstånd under första halvåret 2010. Deras mål är att så snart det är möjligt gå över till studier på patienter med FA, så man kan se hur effektivt detta preparat är.

I mars 2012 annonserade RepliGen Corporation att de initierar en fas-I prövning av en HDAC-hämmare de gett namnet RG2833. Prövningen ska genomföras i Turin, Italien och omfatta 20 vuxna med FA. Behandlingen ges som en dos i av ökande storlek för att bl.a kontrollera effekt och avgöra om preparatet är säkert. Studien avslutades i april 2013.

Under andra kvartalet presenterades preliminära resultat av studien och man har funnit att RG2833 ökar mängden mRNA frataxin. Detta visar att RG2833 aktiverar FA-genen så att mer mRNA skapas, som i sin tur leder till att mer frataxin produceras, och att det går att ge behandling i tablettform. Man fann inga allvarliga biverkning hos försökspersonerna. Man kommer ändå inte gå vidare med ytterligare studier på människa med detta preparat, eftersom man ser att det uppstår eventuellt skadliga metaboliter i kroppen när preparatet bryts ner.

Parallellt med RG2833 har RepliGen under ett par års tid arbetat med att ta fram nya varianter av HDAC-hämmare som förhoppningsvis ska vara ännu effektivare och vara säkrare att ta. De har valt ut en, som uppfyller väldigt specifika villkor, till en ny huvudkandidat som man avser att gå vidare med i nya studier. Denna benämns RG3250.